onsdag 11 oktober 2017

Höstens utvecklingsarbete

Höstens utvecklingsarbete är i full gång på skolan. Detta läsåret har vi på skolan förmånen att arbeta i ett tvålärarsystem i nästan alla klasser. Detta har varit fokus för vårt utvecklingsarbete i uppstarten av terminen.
Vi har diskuterat påhittade dilemman i grupper tillsammans med vår närmsta kollega. Vi har också samlat in äkta dilemman och guldstunder som har uppstått under den första månaden vi arbetat tillsammans. Dessa har vi sedan diskuterat i tvärgrupper utan vår närmsta kollega.

Igår startade vi nästa del av utvecklingsarbetet som återigen handlar om kollegial feedback. Vi ska observera vår närmsta kollega och ge feedback för att utvecklas tillsammans.
Denna gången handlar det om frågor och talutrymme i klassrummet.
Vi presenterade arbetet för våra kollegor igår. Vi tittade på en intervju med Dylan William, tipsade om hur man kan ställa olika sorters frågor för att utmana eleverna och gav exempel på arbetssätt utan handuppräckning för att få fler elever aktiva på lektionerna.
Vi presenterade också det observationsprotokoll och som vi ska använda när vi observerar varandra.
För att feedbacken ska bli så bra som möjligt har vi denna gången valt en metod där observatören ställer frågor till den läraren man har besökt så att den själv får möjlighet att se vilka utvecklingsmöjligheter som finns.

Nu har våra kollegor fyra veckor på sig att observera varandra och ge varandra feedback innan vi träffas igen för dikussioner. Under denna tiden ska de också läsa en text om frågandets betydelse och lyssna på ett avsnitt av Skolministeriet som heter Kampen om talutrymmet

Det är så kul att vara igång igen och extra kul att vi kan fortsätta med kollegial feedback med nytt innehåll.

/Sofie

måndag 19 juni 2017

Det började med en tanke...

I slutet av höstterminen kom jag med förslaget att vi förstelärare på Näsby skola skulle samla vårt skolutvecklingsarbete på en blogg. När vårterminen startade hade jag skapat bloggen och vi började så smått att fylla den med innehåll.

Det har varit ett roligt och utmanande arbetssätt där arbetet både dokumenteras för oss som deltar samtidigt som det ger andra möjlighet att ta del av det vi gör. Vi har fått mycket positiv respons. Tusen tack! Det har gjort att arbetet känts extra meningsfullt.

Mycket spännande händer på Näsby skola under kommande läsår. Tvålärarsystem införs, uppdragen renodlas och utvecklingsarbetet fortsätter... Det kommer att bli ett spännande läsår, det är jag övertygad om.

För min del bär det nu av mot nya utmaningar, men jag hoppas kunna fortsätta följa skolans arbete här på bloggen och på sociala medier. Näsby skola alltså. Det är verkligen en skola att växa i.

/Linda

Att summera, analysera och sätta nya mål

Eleverna har gått på sommarlov och vi lärare håller som bäst på att städa undan i klassrummen. Så här i slutet av läsåret har vi ha en analysdag där vi summerar och analyserar skolans kvalitetsarbete.

I år träffade rektorerna först samtalsledarna för varje arbetslag. Samtalsledarnas uppdrag var då att delge övriga om det analysarbete som genomförts i respektive arbetslag.

-Vilket resultat kan vi se?
-Analys av resultatet
-Vilka framgångs - och motgångsfaktorer finns?
- Hur går vi vidare?

Under eftermiddagen träffade rektorerna oss förstelärare för att göra en övergripande analys av skolutvecklingsarbetet och för att tillsammans ta fram mål för kommande läsår.

Ett spännande arbete att utifrån resultat, kartläggningar, behov och utvecklingsmöjligheter formulera mål inför kommande läsår. Och nu är de nya målen klara och väntar på att startas upp...

Men först...blickar vi fram emot en härlig sommar! Njut av den!

/Linda, Sofie, Annette och Valla




fredag 19 maj 2017

Besök mitt klassrum: Begreppskarta




I språkutvecklingsarbetet denna gången skulle vi arbeta med ordförrådet utifrån Inger Lindbergs "Ordförrådet - en framgångsfaktor ". Vi som arbetar i åk 5 valde att göra begreppskartor som verkligen var kartor.

Målet med vårt arbete var:

  • använda begrepp
  • utveckla kunskaper om historiska förhållanden
Vi arbetar med Stormaktstiden på historian och och eleverna fick A3 kartor på hur Sverige såg ut ca år 1620.
Eleverna fick också ett antal ord och begrepp som passade till området, varje ord hade också en bild. Orden skulle de lägga ut på kartan där de tyckte att de passade och de ord som de tyckte hörde ihop skulle de lägga bredvid varandra.
Eleverna tog sig an detta och började lägga ut sina ord på kartan, jag och en studiehandledare gick runt och lyssnade på deras förklaringar och ställde följdfrågor.
Lektionen efter lät jag eleverna lägga upp alla orden vid sidan om kartan och gav instruktionen att ta ett ord i taget och turas om att förklara sitt ord och varför det skulle ligga just där. Eleverna hade många olika förklaringar till orden och fick verkligen använda dem i sitt sammanhang.
Nu när vi har tränat några gånger ska de få filma sin karta och sina förklaringar med iPaden.

/Sofie

Vårens sista träff med Språkutvecklingsarbetet

I tisdags hade vi vår sista träff i arbetet med Språkutvecklande arbetssätt.
I arbetet har vi följt Skolverkets modell för kollegialt lärande som består av fyra moment.
I det första momentet förbereder man sig individuellt genom att läsa en text och titta på korta filmer om undervisning. Vi har valt att använda två texter till varje omgång av vårt arbete vilket alla har fått två h till förberedelse.
I moment två träffas man i kollegiet och diskuterar det man har läst och sett och kopplar till sin egen undervisning genom att planera en aktivitet som handlar om det man har läst om.
I moment tre genomför man aktiviteten i sin klass eller i en grupp man undervisar, om man inte är klasslärare.
Till sist träffas man i moment fyra för att presentera hur aktiviteten gick och diskutera hur man tycker att man har lyckats.
Vi har varit indelade i tre grupper i detta arbete vilket innebär att varje grupp har varit ca 10 personer vilket jag tycker är en bra gruppstorlek.
I tisdags när vi träffades var vi alltså på moment fyra och presenterade våra lektioner för varandra. Lektionerna vi skulle planera skulle på något sätt utgå ifrån Inger Lindbergs Ordförrådet i undervisningen som ingick i texten som vi tidigare läst.
I min grupp presenterades arbete med hälsningsfraser, familjeord och historia. Vi var alla nöjda med vårt arbete och tyckte att vi hade fått eleverna att använda sig av nya begrepp. Några använde sig av elevernas modersmål för att ta reda på hur man hälsar på varandra på olika språk och kulturer. Vi kunde även se möjligheter till utveckling av lektionen.

/Sofie

torsdag 11 maj 2017

Oribi speak - en anpassning för alla skolämnen


Att göra anpassningar i undervisningen är inget vi lärare kan välja att göra, vi måste. Ibland kan det kännas som en omfattande arbetsuppgift att hitta lagom nivå av stöd och utmaning för våra elever och att hjälpa dem hitta fungerande verktyg och strategier.

MEN sen finns det anpassningar som gynnar flera elever, ibland till och med alla. En sådan anpassning är att se till att alla i klassen har möjlighet att få texter upplästa för sig. När det gäller läromedel är Inläsningstjänst en utmärkt tillgång, men ofta använder vi texter på internet och egna arbetsmaterial. Då är Oribi Speaks talsyntes lösningen för både mig och mina elever.

I Kristianstad kommun har alla elever möjlighet att använda detta verktyg. Oribi Speak är ett tillägg som hämtas i webstore och syns sedan som en grön liten symbol bredvid sökfältet.




När jag introducerar ett nytt verktyg för mina elever gör jag det gärna i helklass. På så sätt får alla se och testa verktyget. Verktyget blir då tillgängligt för alla och upplevs mer sällan som  "pinsamt" att använda.

Och vad är det då som gör Oribi Speak till en anpassning för alla skolämnen? Det är otroligt enkelt att använda talsyntesen. Eleven kan välja språk och dialekt efter önskemål samt ställa in läshastighet. För elever som är i början av sin skrivutveckling finns även funktioner för att få bokstavsljuden upplästa.

I 3A använder vi Oribi Speak dagligen. Det kan t ex vara elever som önskar få en text man hittat på internet uppläst för sig. Ett annat exempel är när elever ska ta till sig lärarkommentarerna som man fått av oss lärare på sitt arbete i Google Dokument. För flera elever blir det lättare att förstå dem när de kan lyssna. Sen använder flera elever Oribi Speak för att lyssna på texten de själva skrivit. Med hjälp av Oribi Speak blir eleverna mer självgående helt enklt.

/Linda

Besök mitt klassrum: Vi lär oss ord om hur man tar sig fram



Vi i klass 3A arbetar kontinuerligt med att fördjupa och bredda elevernas ordförråd. Som en del av skolans forskningscirkel kring språkutvecklande arbetssätt har vi i uppgift att planera och genomföra en lektion utifrån det  material vi läst kring elevernas ordförråd, Ordförrådet-en framgångsfaktor (Lindberg).

I 3A har vi genomfört tre arbetspass där vi fokuserat på ord som handlar om att ta sig fram. En anledning att vi valt att arbeta med dessa ord är att vi ofta märker att eleverna använder orden felaktigt, tex Vi gick till USA och Jag kan köra cykel. Några av orden vi valt att arbeta med är ord som eleverna stött på i skönlitterära böcker och som de då tyckt va svåra att förstå.

Orden vi valt att fokusera på är:
gå, jogga, åla, lunka, köra, cykla, springa, krypa, smyga, åka, rusa, tassa

Målet med arbetet är att eleverna ska kunna:

  • Veta vad orden betyder
  • Använda orden i meningar
  • Förklara orden för någon annan


Efter gemensam genomgång av orden utgick elevernas enskilda arbete från klassbloggen. Här kan ni se hur det såg ut: Smartinfo Näsby

Flera av våra elever har lättare för att lära sig och minnas nya ord när vi använder bildstöd. Vi valde därför att göra en bildordlista för orden i Widgit Online. Bildordlistan var ett bra stöd för en del elever under det enskilda arbtet. Här hittar ni den: Att ta sig fram-bildordlista

För att eleverna skulle få möjlighet att lära sig orden och träna på dem använde vi oss av Quizlet. Här kunde eleverna genom olika sorters övningar träna på orden både under lektion och hemma. För de som tyckte att orden var lätta fanns det även möjlighet att träna på stavning. Här hittar ni övningarna i Quizlet: Att ta sig fram-övningsuppgifter

För att följa upp lärandet fick eleverna sedan använda orden genom att skriva in dem i meningar i ett Google formulär. Här hittar ni formuläret: Skriv meningar

Som avslutning skapade eleverna korta filmer där de gestaltar orden. Filmsnuttarna lades in i Imovie och med lite trevliga effekter så blev filmerna både snygga och tydliga. Ett enkelt och roligt sätt att visa vad man lärt sig. Nu ser vi med spänning fram emot elevernas filmvisning!
/Linda


fredag 5 maj 2017

Besök mitt klassrum: Formativ undervisning i Google Dokument

Just nu skriver eleverna i 3A faktatexter om Skåne under ledning av en duktig lärarstudent. Precis som med de flesta skrivuppgifter flyter skrivandet på för en del elever medan det för andra är lite svårare. Och visst känner väl alla lärare att man vill hinna ge sina elever så mycket och stöttning, vägledning och utmaning som möjligt, men tiden räcker inte alltid till. Jag tror mycket både på kamrat- och självbedömning, men ser också att eleverna behöver formativ bedömning av läraren under arbetets gång.

Sedan vi började använda GAFE/GSuite upplever jag att jag fått smidigare och förbättrade möjligheter för att ge denna sorts respons till mina elever. Eleverna skriver sina texter i Google Dokument och delar dem med mig. Enkelt markerar jag sedan i elevernas texter och skriver korta kommentarer för att hjälpa dem vidare i sitt arbete med texten. Kommentarerna blir lättare för eleven att förstå eftersom den hamnar på precis rätt ställe i texten. Att kommentarerna är datorskrivna underlättar också för eleven. På detta sätt slipper de försöka tyda min handstil som brukar blir ganska svårtydd när jag kommenterat ungefär hälften av elevernas texter.


Så hur blev då dagens lektion? När jag sitter och observerar klassen, som handledare för min student, ser jag tydligt hur väl förtrogna eleverna blivit med detta arbetssätt. På ett kick är de inloggade. Majoriteten har valt att hämta hörlurar. Jag ser hur de flesta omedelbart klickar fram sina texter som de fått respons på av lärarstudenten sedan föregående lektion. Några läser sina kommentarer, medan andra väljer att få dem upplästa genom tillägget Oribi Speak. Arbetet med texterna är igång. Läraren i mig stannar upp och njuter en stund. Väl inarbetade metoder fungerar och ger resultat. Härligt! Med dessa tankar håller jag helg...
/Linda

måndag 1 maj 2017

Widgit online -ett bildstöd

Vi på Näsby skola har använt Symwriter i många år som bild- och symbolstöd för våra elever. Detta fungerade när vi använde pc, men nu när samtliga elever använder chromebook behöver vi ett online-verktyg.

Genom vår specialpedagog, Mona Wimhed, fick vi möjlighet att testa Widgit Online fritt i en månad. Efter testperioden bestämde vi på skolan att köpa in ett antal licenser och bjuda in IKT-pedagogen Elisabeth Banemark för en genomgång av detta online-verktyg.

Det finns flera användningsområden av Widgit online, både för lärare och elever. Verktyget ger bland annat eleverna möjlighet att kunna läsa texter med bildstöd och att skriva egna texter där innehållet synliggörs med bilder och symboler. Flera elever upplever att det är roligt att skriva med bilder och att det sedan är lättare att komma ihåg vad man skrivit. Bilderna är även ett utmärkt stöd för eleven vid redovisning. Bilderna kan då användas som ett alternativ eller komplement till stödord. Det finns även möjlighet för eleverna att få texterna upplästa. Här hittar ni ett exempel på en elevtext med Widgit Onlines bild- och symbolstöd:




Widgit online ger även läraren möjlighet att skapa strukturstöd för elever. Det finns både möjlighet att utgå från färdiga mallar och att skapa egna strukturer. Här är ett exempel på en dagsplanering som är skapad i Widgit Online:





Det finns massor av möjligheter att arbeta med ord och begrepp. Även här hittar man som lärare mallar för olika spel och begreppsordlistor. Det finns även funktioner för att få begreppsordlistan översatt till elevernas modersmål. MEN det är Google translate som används här och jag har redan märkt att alla ord inte blir korrekt översatta.

Här är ett exempel på en del av en begreppsordlista om vikt på svenska och arabiska som är skapad i Widgit Online:




Här är ett exempel på begreppskort om hälsa som är skapad av min kollega Anna:



Detta är några exempel på hur man kan använda Widgit Online. Vi på Näsby skola har bara börjat använda verktyget, men jag är övertygad om att vi kommer att hitta ännu fler möjligheter med tiden. Jag känner att detta är ett riktigt bra verktyg både för lärare och elever. Rätt använt kan verktyget både vara ett stöd för elevernas arbete och gynna deras språkutveckling, både på grupp- och individnivå.
/Linda

torsdag 20 april 2017

Språkutvecklingen fortsätter...

I tisdags startade jag och Marie-Louise även upp en ny omgång av vårt skolutvecklingsarbete med Språkutvecklande arbetssätt.


Vi har valt två nya texter ifrån Skolverkets lärportal i modulen Från vardagsspråk till ämnesspråk.

Denna gången handlar texterna om litteracitetsutveckling och ordförrådet. Detta passar särskilt bra till ett av våra prioriterade områden på skolan, begreppsförmågan, och hur vi bäst utvecklar den.

Precis som tidigare har vi valt att följa Skolverkets modell för kollegialt lärande där vi först läser texterna och reflekterar kring dem. För detta arbete får var och en 2 h lästid. Under tiden man läser ska man fundera på frågorna:

 - Vad tycker du är bra i texten?
 - Vad tycker du inte om?
 - Vad undrar du över i texten?

Vid nästa träff diskuteras texterna i tvärgrupper och en lektion planeras utifrån det vi läst. Till omgångens avslutande träff ska alla ha genomfört sin lektion och presentera sitt arbete för gruppen.

/Sofie

tisdag 18 april 2017

Kollegial feedback -sammanfattning och analys

För några veckor sedan genomförde alla lärare på skolan kollegiala besök och gav sedan kollegial feedback. Vårt fokus har under denna omgång varit språkutvecklande arbetssätt. Information om upplägg och vårt arbetsmaterial hittar ni här.

Strax innan påsklovet träffades vi i tvärgrupper för att samtala om våra upplevelser och insikter från observationer och feedback. Efter tvärgruppsträffen så har vi, Linda och Annette, sammanfattat och analyserat vår tredje omgång av kollegial feedback. Idag hade vi glädjen att dela med oss av detta till våra kollegor.



Vi ägnade eftermiddagen åt att samtala om de framgångar och utvecklingsmöjligheter vi sett genom vårt kollegiala lärande. 

Vi ser en tydlig utveckling i hur vi arbetar aktivt med ord och begrepp i vår undervisning. Vi ser en ökad medvetenhet i detta arbete, men också en utvecklingsmöjlighet i att sträva efter att eleverna ska ges möjlighet att använda orden flera gånger och i olika sammanhang.

Vi ser att instruktioner ofta ges både muntligt och skriftligt. Det märks att instruktionerna ofta är genomtänkta och förberedda. En utveckling kan vara att låta eleverna befästa instruktionerna på olika sätt, t ex att eleverna får berätta för läraren hur denne ska lösa uppgiften. Likaså upplever vi att bilder är ett stöd för våra elever. Vi ser stora möjligheter att förstärka våra instruktioner med bilder. Att eleverna förstår och kan hantera instruktioner är en viktig del av vår undervisning.

Vid våra observationer syns mängder av språkutvecklande arbetssätt. Det märks att vi lägger extra vikt vid dessa övningar och moment. Observationerna visar också att läraren har en stor del av taltiden i klassrummen. Vi tror att vi genom vårt fortsatta arbete med studiecirkeln kring språkutvecklande arbetssätt kommer att få med oss ännu fler metoder och tankar kring detta. Vi tror också att detta kan vara något att fokusera på vid framtida kollegial feedback.

Alla framhåller att feedbacken av kollegan är mycket värdefull. Vi tror att vi är redo att ta nästa steg här. Vi upplever en trygghet i detta arbete nu och känner att vi gärna får kännedom om flera av våra utvecklingsmöjligheter. Vi ser också att det kan vara värdefullt att man även får feedbacken skriftligt. Ibland behöver man ge utvecklingsmöjligheterna lite eftertanke och ibland kanske läsa om de fina orden om sina styrkor både en och två gånger...

Vi hoppas att det kollegiala lärandet och kollegial feedback kommer att fortsätta under kommande läsår. Sammanfattningsvis ser vi följande punkter att arbeta vidare med genom klassrumsobservationer:

  • Öka elevens taltid
  • Utveckla lärarens frågeställningar -ger våra frågor eleven möjlighet att använda begrepp och utveckla sina tankar?
  • Tydliga instruktioner -hur tillgodoser vi elevers olika behov?
  • Utveckla vår kollegiala feedback

En intressant tanke som flera kollegor lyfte i sina exit-tickets vid presentationens slut var en önskan att få observera hur vi lägger upp undervisningen för att utnyttja ett tvålärarsystem optimalt. Detta kan säkert vara en god tanke då skolan inför tvålärarsystem till hösten.

Då avslutas ett utvecklingsarbete med spännande och intressanta tankar inför framtida arbete. Tack bästa kollegor för ert engagemang!

/Linda och Annette


Här hittar ni dagens presentation: Kollegial feedback omgång 3 avslut






tisdag 11 april 2017

Lärandematriser -Johan Alm

Jag blev så glad när jag under sportlovet såg att Högskolan i Kristianstad bjöd in till att komma och lyssna på Johan Alms tankar och arbete med lärandematriser den 29/3.

Jag läste boken, Lärandematriser, under förra våren. Vid terminsstarten i augusti kom jag och min kollega, Anna, överens om att testa ställa om vårt tänk från bedömningsmatriser till lärandematriser.

När jag läst boken har jag flera gånger stannat upp och tänkt att det är precis detta jag menar men inte hittat orden för. När jag arbetat med bedömningsmatriser har jag upplevt att jag saknat något. Så det var med hög förväntan jag gick på Johan Alms föreläsning.



Och ja, första halvan av föreläsningen var jag helt lyrisk. Precis som när jag läste boken! Johan Alm lyfter på ett tydligt sätt grundtankarna med en lärandematris, de visar vad eleven ska göra. Eleven använder lärandematrisen för att lära sig. Han poängterar att lärande matrisen utgår från kunskapskrav och att man som lärare inte behöver ödsla tid med att göra icke-formuleringar för vad eleven inte kan.







Alm lyfter också att så kallade checklistor saknar progression. Han menar att lärandematrisen motverkar "jag är färdig"-syndromet. Det finns alltid något att bli bättre på och att utveckla.

Texten i lärandematrisen skrivs i jag-form och progressionen tydliggörs genom att fetmarkera värdeord som beskriver nya krav/nästa steg. Lärandematrisen fokuserar på vad eleven ska göra, den beskriver elevens prestation, istället för att lägga vikt vid hur eleven ska vara. Detta skapar, enligt Alm, utveckling. Som exempel på detta lyfter Alm att vi bör undvika formuleringar såsom eleven kan, eleven vet och eleven förstår... Istället ska vi skriva vad eleven säger, eleven skriver och eleven gör.




Som jag skrev i början av inlägget så var jag lyrisk under första halvan av föreläsningen. När Alm sätter upp Bedömning för lärande VS Lärandematriser, så tappar han mig. För mig är detta inte motsatser. De må ha olika fokus och syfte, men i mina ögon gör vi en bedömning av elevens kunskaper även i en lärandematris. Detta för att veta var de befinner sig så att vi kan möta med rätt stöd och utmaning. Det tror jag bidrar till utveckling!

Nåväl, jag får väl fundera vidare på detta. Hur som helst stärktes jag i mina tankar kring att använda matriser som stöd för elevernas lärande. Och jag kommer med all säkerhet att både läsa om boken och fördjupa mig i Johan Alms blogg Larandematriser.se. Jag ser också fram emot hans kommande bok; Synliga mål i skolan; att konkretisera lärande.

Precis som Johan Alm säger avlutningsvis, så är det väl så med lärandematriser som med allt annat, "Det blir aldrig bättre än hur man använder den".

Tack HKR för denna föreläsning!

/Linda




torsdag 6 april 2017

ChromEx -Vi kunde skriva nationella prov på chromebooks!

Igår genomförde 3A nationella prov i svenska/svenskaA. Den skriftliga uppgiften kunde genomföras både med papper och penna eller med en dator eller liknande. Vi förstod ganska snart att det skulle bli svårt att använda våra chromebooks i detta arbete eftersom de hela tiden har tillgång till internet.

Ett tag övervägde vi att bara erbjuda eleverna att använda papper och penna, men det kändes inte helt rätt. Eleverna är vana vid att skriva på chromebooken och trivs med det. Vi började söka efter en lösning.

Vi fick erbjudande om att testa ChromEx. Detta är en applikation som gör att chromebooken försätts i ett läge där eleven inte har tillgång till internet. Som lärare skapar du provuppgifter som eleven sedan skriver i ett tomt dokument. Läraren väljer om eleven ska ha tillgång till stavningshjälp eller inte.



Genomförandet av provet fungerade precis som vilken skrivuppgift som helst. Skillnaden var att vi visste att ingen använt internet och stavningshjälp under provet.

När eleverna genomfört sin uppgift i ChromEx klickar de på "lämna in" och elevernas uppgifter samlas då smidigt i en provmapp i min drive.

Vårt första försök att använda ChromEx fungerade bra. Så gott som felfritt i alla fall. För en elev hände något underligt, texten förvandlades till symboler och gick inte att återskapa. Varför felet inträffade vet jag inte i nuläget.

Utöver detta missöde tycker jag att applikationen erbjuder en nödvändig möjlighet, att ibland låta eleverna skriva utan stöd av internet och stavningshjälp. Jag kommer garanterat använda denna funktion fler gånger och håller tummarna för att applikationen får utökade möjligheter. Tänk vad bra om Google Formulär kunde användas i ChromEx... Men tills dess får jag komma på andra lösningar!

/Linda


onsdag 29 mars 2017

Vad vore mitt klassrum utan IKT?

I slutet av höstterminen 2015 kom äntligen de där lådorna med chromebooks till våra elever. Som jag längtat, tjatat och väntat på detta. Förtätningen innebar att vi i åk  3-5 nu hade en chomebook/ två elever. Vilket i praktiken betydde att vi hade en hel klassuppsättning att dela med eleverna i klassrummet intill. Lyckan var total, både för mig och mina dåvarande femmor.

Under vårterminen 2016 gjorde jag och min klass en digital resa. Visserligen hade jag använt IKT på olika sätt under flera år, men detta var något nytt. Ett oändligt hav av roliga och lärorika möjligheter, men också ett stort ansvar. Ett ansvar som både handlar om att lära eleverna använda internet med förnuft och avgränsa det enorma flödet, samtidigt som jag som lärare måste hålla blicken fäst på målen i LGR 11. Målen var fortfarande de samma i de ämnen jag undervisade i, vi hade bara fått nya möjligheter att nå dit.

Under vårterminen med mina femmor fokuserade vi på att alla fick lära sig hantera några grundläggande funktioner i Google. Eleverna fick redovisa sina kunskaper på olika sätt, ibland i som skrivuppgift (Dokument) och ibland som muntligt redovisning (Presentation). Snabbt kom vi in i ett formativt arbete genom att jag som lärare smidigt lämnade kommentarer i elevernas arbete. Ofta var detta det första mina elever frågade när vi startade upp en lektion; "Linda, har du lämnat några kommentarer till oss?". Kommentarerna var viktiga för dem och de förde elevernas arbete framåt.

Sedan tidigare hade jag och klassen använt klassbloggen och självklart fortsatte vi med detta. Här hade jag en plats att samla sidor som jag ville att eleverna skulle utgå ifrån. Jag kunde avgränsa internet. Lite grann iallafall. Efterhand upptäckte jag smarta möjligheter för detta i Google Classroom. 

Vi valde att skapa elevkonton på några sidor där eleverna kunde färdighetsträna. Jag har för mig att vi nöjde oss med två sidor. Jag tror att det är en framgångsfaktor, det där att inte greppa över för många sidor oavsett hur bra de verkar. Det är så lätt att eleverna inte riktigt gör det de ska, utan istället lägger onödigt mycket tid på att "hoppa runt" mellan sidor. Men när man väl hittat rätt sidor med sin klass, oj vad bra det är! Självrättande, individanpassat och roligt. 

Ett resultat av förtätningen var att jag märkte att eleverna tog mer eget ansvar för sitt skolarbete. De använde tex klassbloggen i större utsträckning och fortsatte ofta färdighetsträna på de sidor vi arbetat med även hemma.

Som en del av klassens värdegrundsarbete arbetade vi parallellt med förhållningssätt på internet. Vi pratade både om rättigheter och skyldigheter, möjligheter och risker. Eleverna visade sig ha massor av kunskap, tankar och frågor kring internet. Här fick vi tillfälle att lära av varandra och jag önskar så att eleverna bär med sig de kloka tankar som fördes fram i vårt arbete. Jag vet att jag bär med mig mycket kunskap därifrån i alla fall.

Sen kom hösten. Jag skulle få en ny klass, en åk 3. Jag förstod att jag nu måste tänka om lite och möta mina yngre elever på deras nivå. Men ganska snart började vi använda chromebooksen i undervisningen. Lite i taget. Precis som tidigare med fokus på målen i LGR 11 och IKT som ett av flera sätt att nå dit. Och ja, ofta var det just detta arbetssätt som fångade elevernas intresse för skolarbetet.

Nu har vi kommit en bra bit in i åk 3 och jag måste erkänna att jag är otroligt stolt över hur våra treor använder olika verktyg och hjälpmedel för t ex sitt skrivande och hur de enkelt förflyttar sig mellan olika sidor och uppgifter. De går trots allt bra i åk 3. 

Så, vad vore mitt klassrum utan IKT? Säkert skulle det fungera alldeles utmärkt, men så mycket smidigare, mer individanpassat och framförallt roligare undervisningen blivit. 

Löser då IKT allt? Nej, självklart inte. Precis som med allt annat blir det precis vad vi gör det till. IKT kan ge flera positiva effekter, men det sker inte per automatik. Det räcker inte med att köpa in mängder av digital utrustning och sedan förvänta sig underverk. Det krävs en hel del arbete både för arbetslaget och i elevgruppen, och då både när det gäller kunskaper och förhållningssätt. IKT kan vara ett verktyg, men aldrig målet.

När skolverket nu inför en nationell strategi för digitalisering av skola och förskola, så ler jag. De digitala verktygens möjligheter måste bli tillgängliga för alla elever!



/Linda

fredag 24 mars 2017

Läskonferens på Högskolan Kristianstad

Igår fick vi möjligheten att gå på Läskonferens på Högskolan Kristianstad. Läskonferensen 2017 hade temat " Att göra sig själv till läsare" och riktar sig till lärare och skolbibliotekarier.
Vi fick lyssna på Lotta Bergman, Annika Thor, Peter Ekberg, Mary Ingemansson och Eva Borgfeldt. En härlig blandning av författarskap, forskning, inspiration och lite filosofi. Dagens budskap var att vi alla behöver hjälpas åt för att göra barnen till läsare och att det krävs hårt arbete för att vi ska lyckas.

/Sofie, Linda & Valla

Besök mitt klassrum: Vi arbetar med vår högläsningsbok

Jag läser alltid högt för mina elever på morgonen innan arbetet sätter igång. Vi får en lugn start på dagen och en gemensam upplevelse att diskutera och minnas.
Just nu läser jag Astrid Lindgrens "Bröderna Lejonhjärta" i min åk 5.
Boken är en utmaning för flera av eleverna som är svaga i svenska medan andra helt lever sig in i berättelsen. Jag tycker det är viktigt att utmana eleverna i böckerna jag väljer att läsa högt. Jag försöker variera författare, svårighetsgrad och innehåll så mycket som möjligt och det är inte alltid alla elever uppskattar boken vi läser.


En uppgift mina elever ibland får till böcker vi läser, både högläsning och tyst, är att välja en händelse i boken som de kommer ihåg väl och vill måla.
Alla fick ett vitt A5 papper och uppgiften var att måla en bild ur boken och färglägga hela pappret. När de målat klart fick de skriva en förklaring till vad de hade målat. 


Målet med uppgiften var:

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
  • analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

När alla målat klart fick de ta sina bilder och en och en sätta upp dem på tavlan i kronologisk ordning. Hade någon svårt att placera ut sin bild hjälpte de andra till så att den hamnade rätt. De som hade målat ungefär samma händelse fick sätta sina bilder ovanför varandra. När de satte upp sin bild fick de berätta för klassen vad deras bild föreställde. På så sätt sammanfattade vi boken så långt vi hade läst. När alla bilder satt på tavlan var det flera som tyckte att vi skulle fortsätta måla bilder till resten av boken också så att hela berättelsen får bilder så det hoppas jag vi hinner göra.


Här ser ni några av bilderna eleverna ritade





/Sofie

onsdag 22 mars 2017

Quizlet -ett verktyg för att arbeta språkutvecklande

För en tid sedan tipsade vår kollega, Stina, oss i arbetslaget om att testa Quizlet. Stina hade främst använt Quizlet i engelska. Jag tänkte direkt att detta verkade vara en jättebra sida för att träna ord och begrepp på ett roligt sätt. Jag kunde snabbt se användningsområden även i de ämnen som jag undervisar i (SO, Ma, Sv och SvA).

Men, som det tyvärr blir ibland, blev det inte av att jag testade just då. Och testar man inte direkt, glöms det snart bort. Men häromdagen dök Quizlet upp igen. Det var när jag läste Sara Bruuns inlägg på LR-bloggar om hur hon Quizlet i sin undervisning. Hon har även gjort en instruktionsfilm om hur man kan arbeta med Quizlet.

Vi kommer att arbeta med olika vardagsord just nu i 3A. Vi kommer dels att repetera de ord och begrepp vi behandlat under läsåret men även utöka med nytt. Först ut kommer vi att repetera köksord. Majoriteten av eleverna i klassen har annat modersmål än svenska och använder ofta sitt modersmål i hemmet när de pratar om saker som finns i köket. Därför behöver vi arbeta med dessa ord och låta eleverna använda orden i olika sammanhang och på olika sätt. Att spela med orden känns ju som ett vinnande koncept för många!

Jag skapade mitt Quizletkonto genom mitt Googlekonto. Så smidigt det är! Det går så enkelt och inte en massa nya lösenord att komma ihåg. Jag valde vidare att använda Quizlets gratisversion.

Ganska enkelt skapade jag min första Quizlet genom att fylla i ett antal ord och förklaringar till dessa. I programmet finns det färdiga bilder att använda på ett mycket smidigt sätt. Sedan skapar programmet olika uppgifter och spel där eleverna tränar orden.






Här finns bland annat funktioner där eleverna lyssnar till ord och förklaringar, där de ska parar ihop ord med förklaring och träna stavning. När vi blivit lite varma i kläderna tror jag nog att vi kommer att testa "live" funktionen. Här får tydligen eleverna möjlighet att tävla med och mot varandra efter att de har tränat på orden. Eftersom eleverna i min klass älskar Kahoot, så tror jag nog att även detta kommer att passa dem.

Här hittar ni min Quizlet om vardagsord i köket: Köket

Fanns det inget som var dåligt då? Jo, jag upplevde först att rösten som läser upp läser alldeles för snabbt för mina åk 3 elever. Men jag hittade sedan en funktion där detta kunde regleras. Sen är det ju vad det är med uppläsningsröster, ibland blir det lite tokigt med betoningen.




Eleverna tyckte att det var jätteroligt att arbeta med Quizlet! Min förhoppning är att eleverna går in och spelar även på fritiden för att befästa orden. De vill ju så gärna lära sig orden, men har ibland svårt att hitta fungerande strategier för att träna och "förhöra" sig själv. Här får de ett sätt!

Jag kan inte nog understryka hur smidigt jag tycker att det är att kontot kopplas samman med google. På ett mycket smidigt sätt skickade jag uppgiften till mina elevers classroom så de snabbt och enkelt hittade den när det var dags att använda den.

Här hittar ni Sara Bruuns tydliga film om hur Quizlet fungerar:




Hoppas ni testar!
/Linda



måndag 20 mars 2017

När man inte hittar orden...

De två första veckorna på läsåret skulle vår undervisning och våra aktiviteter genomsyras av värdegrundsarbete. Trygghetsgruppen hade gjort ett program som alla klasser skulle följa. En av uppgifterna var att tillsammans formulera ord och meningar som man skulle kunna använda när man ställs inför situationer där man blir ledsen, arg och besviken. Meningar som skulle ersätta knuffar och fula ord samtidigt som man tydligt visar att man känner sig sårad.

Så här blev det i vår klass; (Ett tips är att sätta upp meningarna i klassrummet och faktiskt öva lite på dem)
                                                                                                          
/Annette

                                   Då kan man bli arg, men vad säger man då...?

onsdag 15 mars 2017

Kollegial feedback omgång 3

Igår startade vi upp en ny omgång av kollegial feedback och ja, jag var sådär härligt förväntansfull. Detta är nämligen bland det roligaste jag vet i mitt försteläraruppdrag; att förbereda, genomföra och analysera utifrån det kollegiala lärandet.

Jag och min kollega, Annette, har tillsammans planerat och förberett detta arbete. För att hålla ihop terminens utvecklingsarbete valde vi att koppla samman arbetsomgången med kollegial feedback med utvecklingsarbetet kring språkutvecklande arbetssätt. Vad betyder då det? Jo, vi har ju precis genomfört en omgång kring språkutvecklande arbetssätt där vi läst om, testat och samtalat om metoder och övningar för att undervisningen ska bli mer språkutvecklande för våra elever. Vår tanke är att det är precis detta vi ska fokusera på under de observationer vi genomför i omgång 3 av kollegial feedback.


Upplägg omgång 3

  • Träff 1: Kort introduktion av utvecklingsarbetet med kollegial feedback omgång 3 ges i helgrupp.
  • Under 3 veckor genomförs klassrumsobservationer och kollegial feedback ges.
  • Träff 2: Vi träffas i tvärgrupper för att diskutera våra iakttagelser.
  • Träff 3: Vi träffas i helgrupp igen för att analyser, hitta mönster och sammanfatta de lärdomar vi gjort i samband med detta utvecklingsarbete.


Under introduktionsträffen gav Annette och jag kort information om upplägget. Vi gick även igenom observationsprotokoll och feedback. Dessa dokument hittar ni länkade längre ner i inlägget. Liksom tidigare tittade vi på några korta filmklipp och tränade oss på att ge lärarna i filmerna feedback utifrån vårt observationsprotokoll. Filmerna finns länkade i vår presentation.

Vi har under tidigare omgångar märkt att det är för kort tid att hinna både besöka en kollega, få besök, ge samt få feedback under två veckor. Genomförandet av besöken kommer därför att ske under tre veckor.

I våra utvärderingar från tidigare besök har vi också märkt att det kan vara aningen kort tid att observera i 20 min. Samtidigt vill vi inte att besöken blir alltför långa då det då blir påfrestande för verksamheten. Tanken är att detta besök ska vara i 30 min.

Vi har haft mycket tankar och diskussioner kring vem som ska besöka vem. Tidigare omgångar har vi valt att blanda runt ordentligt bland kollegorna, dvs slöjdläraren besökte engelska läraren osv. Positiva effekter av detta har varit att vi fått en ökad samsyn och insyn i varandras verksamheter. Det har även bidragit till vi lärt känna nya kollegor och öppnat upp för nya samtalsmöjligheter i personalrummet. Några kollegor har önskat att vid något tillfälle få besöka en kollega som undervisar samma årskurs och i denna omgång har vi valt att tillgodose detta önskemål. Det ska bli intressant att se om upplevelserna av besöken skiljer sig åt.

En framgångsfaktor som tidigare framkommit har varit att vi som leder arbetet har förberett underlag och besökslista inför introduktionstillfället. Detta hade vi gjort även denna gång och precis som tidigare avsatte vi tid vid introduktionstillfället att boka in både observations- och feedbacktid.



Här hittar ni vår presentation av arbetet:
Presentation Kollegial feedback omgång 3 tillfälle 1


Här hittar ni observationsprotokollet vi utgår från:
Observationsprotokoll omgång3


Här hittar ni vårt feedback-underlag:
Feedback


Och så rullar en ny härlig omgång av kollegiala besök igång på Näsby skola. Personligen ser jag både fram emot att besöka och få besök. I denna omgång ska jag få besöka ett klassrum som ligger precis intill mitt, men jag tycks aldrig annars hitta tillfälle att besöka kollegan där, I besöksomgången har jag turen att få besök av två kollegor. Så härligt med lite positivt pirr i magen när man vet att kollegan ska komma och observera. Det ger mig en extra kick! Sen är det otroligt givande att höra kollegas tankar och funderingar kring det man gör. Och så får man ju lite bekräftelse också, vem gillar inte det!?!

/Linda

onsdag 8 mars 2017

Besök mitt klassrum: Språkutvecklande arbetssätt på tekniken i åk 5

I skolans arbete med språkutveckling har vi planerat en serie lektioner utifrån ett schema för att se till att muntligheten hos eleverna ska öka i klassrummet.
Vi i åk 5 har valt ett arbete i teknik som vi påbörjade efter att vi hade fått uppgiften.
Vi ska bygga torn av tidningspapper.


Målen för arbetet är följande:

  • Beskriva och förklara enkla tekniska lösningar
  • Göra en skiss som visar ditt torn med en enkel beskrivning.
  • Bygga en enkel modell av ett torn
  • Göra förbättringar av ditt torn
För att ta reda på elevernas förkunskaper gjorde vi en tankekarta tillsammans på tavlan om vad de tänkte på när de såg ordet, teknik. Därefter fick de varsin lapp med några olika bilder på och på den skulle de markera de bilder de tyckte hade med teknik att göra. När de hade gjort det fick de jämföra med en kompis och tillsammans diskutera de bilder som de inte var överens om och bestämma sig för vad de skulle ringa in. Till sist gick vi igenom parens svar i hela klassen och diskuterade fram vad vi tyckte teknik var och på vilket sätt olika tekniska saker hade förbättrats.
Eleverna tyckte att teknik skulle vara användbart och det skulle förenkla livet för människan.
Därefter gick vi igenom målen för arbetsområdet och diskuterade vad de kunde innebära.

Lektionen därefter fick de i par diskutera hur de skulle kunna bygga ett så högt torn som möjligt av tidningspapper och tejp. När de hade en gemensam idé skulle de rita en skiss av tornet och sen fick de sätta igång och bygga. Till sin hjälp hade de en lapp med instruktioner. Den kan ni se här.

Eleverna arbetade väldigt koncentrerat under ca 30 min sen mätte vi tornen och utsåg en vinnare.




När tornen var klara skulle varje par utvärdera sitt arbete med hjälp av några frågor:
- Vad gick bra med ert arbete med tornet?
- Vad skulle ni göra annorlunda nästa gång?
- Vad i er skiss liknar ert torn?
- Vad är anledningen till att tornet inte ser ut exakt som på skissen?

Eleverna kunde på ett mycket bra sätt förklara varför de gjorde på ett annat sätt än de hade tänkt från början och de kunde sätta ord på vilka ändringar de gjort, detta fick de sedan presentera i hela klassen.
Jag fotograferade både deras torn och deras skisser för nu är tanken att de ska få lite fakta om hur man bygger stabilt och sedan ska de få göra om uppgiften igen och varje par ska få göra en liten film om sitt arbete och förklara vilka förbättringar de gjort och hur de tänker om det.

Det ska bli kul att se hur arbetet fortsätter.

/Sofie

Språkutvecklande arbetssätt - lektioner

Igår träffades vi i vårt språkutvecklingsarbete igen och fick ta del av de lektioner som planerades under förra träffen.
Varje arbetslag fick 10 min till att presentera sitt arbete och analysera hur det hade gått utifrån frågorna:

  • Vad gick bra och vad kan det ha berott på?
  • Vad gick mindre bra och vad kan det ha berott på?
  • Hur kan ni använda erfarenheterna från det ni nu prövat i den fortsatta undervisningen? 

I min grupp fick vi ta del av problemlösning i matematik, vardagsord i sovrummet i svenska A, samling efter helgen och torntillverkning i teknik. Det blev många intressanta diskussioner om undervisning och planering av undervisning. Flera arbetslag ansåg att eleverna utvecklas mycket positivt när de arbetar i par i en uppgift som kräver samtal och att eleverna då gärna delger sig av sina tankar i hela gruppen. Vi kom också in på hur man kan tänka när man delar in eleverna i par och grupper, och hur olika indelningar kan ge bra resultat. Vi konstaterade att vi vill fortsätta arbeta på detta sätt och flera i gruppen hade använt Wedins modell på fler lektioner eller planerade att använda den framöver.

Nu har vi några veckors paus i det gemensamma språkutvecklingsarbetet för att göra klassrumsbesök hos varandra i arbetslagen istället.

/Sofie, Valla & Marie-Louise

måndag 6 mars 2017

Besök mitt klassrum: Språkutvecklande arbetssätt på matten del 2



Mäta, Måttband, Hälsa, Fitness, Storlek

Idag fortsatte vi vårt språkutvecklande arbete på matten. 




Målet med lektionen var att eleverna skulle:
-uppskatta längden på olika föremål
-mäta föremålen
-använda aktuella ord och begrepp när de beskrev sitt arbete

Här hittar ni elevernas arbetsunderlag:
Uppskatta-mäta-dokumentera


Arbetsuppgifterna valde vi att dokumentera i appen Explain Everything. Detta verktyg finns både till ipad och Chromebook. Idag arbetade vi med appen i elevernas chromebooks.






Innan eleverna började visade jag och min kollega, Anna, hur arbetet kunde gå till. Vi visade hur man fyller i arbetsunderlaget och hur detta sedan kan dokumenteras i Explain Everything. För att eleverna skulle vara trygga i användandet av appen visade vi precis hur den fungerade på projektorn. Vi gjorde någon uppgift och dokumenterade den precis på samma sätt som vi ville att eleverna skulle göra sedan.

Eleverna arbetade med uppgifterna i par. Helt fantastiskt att höra hur de samtalade om de olika mätredskapen och måttenheter liksom hur de resonerade kring hur långa olika föremål kunde tänkas vara. Ett arbetssätt och redovisningsform som vi garanterat kommer att använda igen!

Här bjuder två av våra elever på ett smakprov av hur arbetet dokumenterades i Explain Everything.

/Linda

fredag 3 mars 2017

Forskningscirkel

Igår träffade vi Barbro Bruce och Kerstin Ahlqvist från Högskolan Kristianstad, för en uppföljning av vår forskningscirkel i språkutvecklande arbetssätt. Vi delade med oss av vad som har hänt i vårt arbete med kollegorna och de berättade lite om hur vi kan tänka kring det fortsatta arbetet. Vi diskuterade hur viktigt det är att man kan dela med sig av både lyckade lektioner och mindre lyckade lektioner och att det viktiga är att tillsammans hitta lösningar för att utveckla undervisningen.
Vi fick också tips att läsa Sven Perssons "Forskningscirklar - en vägledning"
Ni hittar den här.

På tisdag fortsätter vi det kollegiala lärandet med att träffas och diskutera hur våra planeringar för muntlig aktivitet i klassrummet har gått.

/Sofie, Valla & Marie-Louise

torsdag 2 mars 2017

Besök mitt klassrum: Språkutvecklande arbetssätt på matten i åk 3

Vi är nu igång med vårt skolutvecklingsarbete med språkutvecklande arbetssätt. Förra gången träffades vi och pratade om de texter vi läst och sedan fick vi uppgifter att planera och genomföra i våra undervisningsgrupper. Uppgiften skulle på något sätt bidra till språkutveckling och en språklig progression.

I 3A ska vi precis starta upp ett arbetsområde med att mäta längd. Vi valde att sätta extra fokus på språkutvecklande arbetssätt i detta arbetsområde.

Vårt mål är att eleverna ska kunna:

  • benämna mätredskap med korrekta namn
  • föra och följa samtal om längd och hur man mäter
  • känna till måttenheterna mm, cm, dm, m, km och mil samt kunna ge exempel på hur några av dessa relaterar till varandra

För att ta reda på elevernas förkunskaper valde vi att göra en brainstorm och sammanställa elevernas kunskaper i en mindmap. Eleverna fick visa vad de menade och ta hjälp av varandra när de inte ännu kunde den korrekta benämningen. Vi sökte också efter bilder på nätet för att öka förståelse för olika ord och begrepp.

 För att eleverna skulle få möjlighet att ta del av sina tankar vid flera tillfällen gjorde vi en kort film utifrån mindmapen som visar klassens kunskaper om mäta och längd.


Vi nästa mattelektion fick eleverna återberätta det vi arbetade med gången innan. Detta gav dem repetition av introduktionen och möjlighet för dem att använda de ord och begrepp man var osäker på förra gången. Vid detta tillfälle hade vi även med oss flera av de redskap eleverna namngett vid första tillfället. 

Här hittar ni elevernas arbetsmaterial:

Under nästa lektion fick sedan träna sig på att mäta tillsammans 2 och 2. Uppgiften gick ut på att mäta olika kroppsdelar. Vi förde samtal om hur de gjort och vilka redskap de använt. Vi uppmuntrade eleverna att använda korrekta ord och begrepp i dessa samtal med stöd av klasskamrater och oss pedagoger.



Vi ser med spänning fram emot måndagens mattelektion. Då ska eleverna få mäta olika föremål i klassrummet. De kommer sedan att få skapa en liten film där de förklarar hur de gjorde då de mätte. Vår förhoppning är att de använder namnen på de olika mätredskapen och måttenheter på ett korrekt sätt!
/Linda





söndag 26 februari 2017

Besök mitt klassrum: Att läsa och skriva faktatext i åk 3

Vi håller precis på att avsluta ett roligt och lyckat arbetsområde i 3A, Att läsa och skriva faktatext. Både jag och min kollega, Anna, gläds åt den utveckling eleverna gjort under detta arbetsområde. Känslan när elevens ögon lyser när han/hon är klar texten och stolt berättar att "nu är jag klar och jag har gjort mitt bästa". Ja, den känslan gav mig en extra härlig känsla när jag gick på sportlov!

Här delar jag med mig av vårt arbete och våra tankar kring det.



Konkretiserade mål för arbetsområdet:

Du skall kunna:

  • Läsa faktatexter för barn
  • Återge det du läst genom att besvara på frågor samt använda informationen i en egen faktatext
  • Söka information från en källa
  • Skriva en faktatext utifrån givna stödord
  • Använda ämnesspecifika ord/begrepp i din faktatext



Här hittar ni vår pedagogiska planering för arbetsområdet med tillhörande lärandematris: Pedagogisk planering faktatext åk3







I uppstarten av arbetsområdet tog vi reda på elevernas förkunskaper. Vad visste de egentligen om en faktatext? Tankarna sammanställdes i en gemensam mindmap och utifrån det skapades en film liten film om vad en faktatext är. Filmen la vi sedan både på klassbloggen och i elevernas Google Classroom för att skapa repetitionsmöjligheter. Utifrån elevernas förförståelse och tankar planerade vi sedan arbetet med faktatexter med stöd av cirkelmodellen.





Vi ägnade flera lektioner att läsa olika enklare faktatexter och besvara frågor till texten. Vi arbetade först i grupp och sedan enskilt. Vi pratade om strategier för att ta sig an en faktatext och utgick från några av läsförståelsestrategierna i läsfixarna.

Spågumman: Vad säger rubriken och underrubrikerna mig? Vad förstår jag genom att titta på bilderna?
Detektiven: Stryk under viktiga/svåra ord. Ta reda på vad orden betyder om det är några du inte förstår.
Cowboyen: Hur kan jag samla in viktig information? Vad behöver jag tänka på? Hur vet jag vad som är sant?

Vi gick sedan vidare och började jämföra texter som handlade om samma sak, men med olika innehåll. T ex jämförde vi Guldlock och de tre björnarna med en faktatext om björnar.

Vi fortsatte sedan vårt arbete med faktatexter med att studera textens struktur och uppbyggnad. För att eleverna skulle träna på att sortera och organisera information i stycken arbetade vi med sönderklippta faktatexter. Eleverna arbetade med denna uppgift i par.





Vi fortsatte att läsa faktatexter gemensamt. Vi pratade om vilka ämnesord som är vanligt förekommande i faktatexter om djur. För att träna på detta fick eleverna läsa korta texter om bland annat dinosaurier och svenska djur. De fick sedan skriva och berätta om det de läst utifrån givna stödord, helst utan att titta på texten de läst. Genom detta arbetssätt tränade eleverna sig även på att berätta med egna ord.

Tillsammans med eleverna tittade vi på vilka underrubriker som är vanliga i faktatexter om djur. Vi kom fram till följande:
-Klassificering
-Utseende
-Förekomst
-Föda
-Förökning

Utifrån elevernas tankar och inspirerande av andra internetkollegors 6-fältare (t ex Malin Carlssons på Malins PPlugg) skapade vi den stödstruktur som eleverna sedan skulle få använda när de ska planera och skriva faktatext i grupp och på egen hand.

Här hittar ni den färdiga stödstrukturen: Planera faktatext

Vi skapade även denna korta film som eleverna kunde ha som stöd när de skulle skriva egna faktatexter. Även denna film delade vi med eleverna på klassbloggen och i elevernas Google Classroom.



När det var dags att skriva egna faktatexter arbetade vi först i halvklass med en lärare. Vi planerade texten, sökte information och skrev texten gemensamt. I slutet av det arbetet fick eleverna komma med förlag på hur texten kunde blivit ännu bättre. Många menade att den saknade bilder. Vi pratade om hur bilder kan förstärka texten och vad man behöver tänka på när man använder dem.

Steg två i skrivandet var att eleverna skulle skriva faktatext i par. Arbetsmodellen och stödstrukturen var eleverna nu väl bekanta med. Efter avslutat arbetsområde fick de kort respons av mig om vad som var bra med deras texter och vad som var viktigt att tänka på i den enskilda slutuppgiften. I samband med detta fick de även göra en självbedömning. Utifrån elevens egna tankar kunde vi lärare se om det var något eleven önskade hjälp med inför slutuppgiften. 

Här hittar ni formuläret vi använde vid självbedömningen: Självbedömning skriva faktatext

Under slutuppgiften hade eleverna liksom tidigare tillgång till faktaböcker för barn, internet, stödstrukturen för planering av faktatext och instruktionsfilmerna som vi delat med dem. Det var härligt att följa elevernas arbete med slutuppgiften då de flesta visade en säkerhet i att arbeta med faktatext på egen hand. En del nöjde sig med informationen som de kunde hitta i faktaböckerna i klassrummet, medan andra ville utmana sig själva och söka vidare på internet. Och det bästa av allt, alla gjorde sitt bästa! Då blir jag så glad och så stolt. Arbetet ger resultat. Vilken lycka!

Framgångsfaktorer:
  • Utgå från elevernas egna tankar i skapandet av stödstruktur
  • Filmer som ger repetitionsmöjligheter
  • Befästa arbetsmodell och stödstruktur i grupp innan eleverna ska använda detta enskilt
  • Arbeta aktivt med ord och begrepp i samarbete med studiehandledare för ökad förståelse
  • Träna på att skriva med egna ord för att undvika avskrift
  • Skriva texterna på pc/chromebook för att förenkla redigering


Motgångsfaktorer:
  • Många faktatexter är svåra att förstå för elever med annat modersmål än svenska
  • Svårt för eleverna att på egen hand hitta information som de förstår på internet



/Linda