Kahoot -frågesport och uppföljning av undervisningen

Visst bara älskar man som lärare när eleverna verkligen inte vill att lektionen ska ta slut?!? Precis så blir det i mitt klassrum varenda gång vi arbetar med Kahoot.

Första gången jag hörde talas om Kahoot var när jag lyssnade på Sara Bruun. Det var ett sånt där konkret och inspirerande tips som man bara måste testa direkt när man kommer tillbaka till sina elever.

För att komma igång skapar du ett konto. Detta är gratis. Du kan sedan på ett enkelt sätt skapa frågesporter eller göra undersökningar. Frågorna visas via projektorn och  eleverna besvarar frågorna med t ex sin chromebook, ipad eller mobil.

Jag tycker att det finns flera användningsområden för detta redskap. Jag har använt Kahoot både för att ta reda på elevernas förkunskaper inför ett arbetsområde och för att följa upp undervisningen. Vi har t ex tränat betydelsen av ord/begrepp, huvudräkning och faktakunskaper. Känner man att man inte hinner skapa egna frågor så finns det en mängd färdiga frågesporter att använda.

Men som sagt, eleverna vill aldrig sluta!

/Linda

Studiecirkel Utmanande undervisning omgång 1

Under våren 2015 inbjöds förstelärarna i Kristianstad kommun att lyssna på James Nottingham. En fantastiskt inspirerande föreläsning på alla sätt. På ett tydligt sätt gav Nottingham oss tankar om hur vi skapar möjligheter för våra elever att lyckas och utmanas i klassrummet. Han varvade teori med beprövad erfarenhet och konkreta exempel.

Inför läsårsstarten 2015 hade vi förstelärare på skolan läst boken och börjat planera för vårt första gemensamma utvecklingsarbete tillsammans.

Detta var vår planerade arbetsgång för omgång 1, Återkoppling:

• Tillfälle 1: Introduktion av utvecklinsområdet
• Tillfälle 2: Inläsningstid (2h på egen hand)
• Tillfälle 3: Kollegiala samtal utifrån kapitel 2
• Tillfälle 4: Kollegiala samtal utifrån genomförda uppgifter i elevgrupp

Här hittar ni vår planering för det kollegiala arbetet med kapitel 2 Återkoppling:

Studiecirkel utmanande undervisning omg 1 arbetsgång

Framgångsfaktorer:

• Att gruppen tillsammans fick Nottinghams filmade föreläsning
• Upplägget att läsa-samtala-genomför-samtala
• Generös lästid
• Kollegiala samtal i tvärgrupper
• Att planera utvecklingarbetet tillsammans

Motgångsfaktorer:

• Svårare att planera och genomföra uppgifter när kollegor i samma klass inte är i samma grupp
• Hitta tid för genomförande av uppgifter

/Linda, Annette och Valla

Uppstart av språkutvecklande arbetssätt

Terminen startade upp med en föreläsningen Att undervisa inkluderande i relation till språkliga möjligheter av Barbro Bruce, leg. logoped, bitr prof. i specialpedagogoik.

Barbro gav fick oss att reflektera kring hur vi bemöter språklig sårbarhet i våra klassrum. Vi blev stärkta i vår tro på att modersmålet är en viktig resurs för att utveckla ett svenskt språk. Vidare att flera språk innebär fler möjligheter att lära och förstå för eleven.

Vi fick med oss tankar om hur viktig glädjen och lusten är för att vilja lära sig saker och hur språket är grunden för både "kunskapande" och "vänskapande". Vi lärare behöver ta hänsyn till att språket för våra elever både kan vara ett lärandeverktyg och ett relationsverktyg, men också en snubbeltråd.

Efter föreläsningen fick vi tid att reflektera tillsammans i mindre grupper. Det ska bli så intressant att se vad detta utvecklingsområde kommer att få för effekter på undervisningen!

Här hittar ni presentationen av föreläsningen:
Att undervisa inkluderande i relation till språkliga möjligheter

/Sofie, Valla, Linda och Annette

Kollegial feedback omgång 2

Entusiastiska efter det kollegiala utbytet som skett efter omgång 1 (se tidigare inlägg)  var vi nu redo att sätta igång med omgång 2. När vi började planera upp omgång 2 utgick vi från den respons vi fått av våra kollegor i omgång 1.

Några såg det som en fördel att observationen endast varade i 20 minuter. Man menade att fördelen var att det var en hanterbar tid att hinna med. Andra menade att det var för kort tid och att man ibland hade missat själva kärnan av lektionen eftersom man kände sig tvungen att gå efter 20 minuter. Vi bestämde oss för att förlänga observationen till 30 minuter.

Många av våra kollegor önskade nu att få se ett avslut av en lektion. Man menade att det ofta är då lärarens struktur sätts på prov. Utifrån dessa tankar kom vi fram till att vi nu skulle observera varandras avslut.

Då några hade upplevt det som ett stressmoment att hinna med både observation och feedback valde vi att förlänga genomförandeperioden till 3 veckor.

Redan inför omgång 1 funderade vi i förstelärargruppen mycket på hur man bäst fördelar besöken bland kollegorna. Både Anna Davidsson och Susanne Bertelsen förespråkade ju, under sin föreläsning för oss förstelärare i Kristianstad kommun, att vi skulle blanda runt i personalgruppen och låta lärare från 3-5 besöka förskoleklassen och engelska läraren besöka slöjdläraren osv. Även James Nottingham förespråkade detta upplägg under sin föreläsning här i Kristianstad. När vi tittade igenom responsen från kollegorna kunde vi se att önskemålen gick isär något. Några ville väldigt gärna besöka en kollega som undervisade samma årskurs eller ämne, medan andra hellre ville besöka kollegor som man inte annars hade lika mycket kontakt med. Då några kollegor var nya på skolan valde vi att köra på Anna Davidssons och Susanne Bertelsens förslag även omgång 2. Ytterligare en anledning till att vi  valde detta upplägg är att vi efter omgång 1 upplevde att detta arbete bidragit till ökad samsyn och gemenskap.

En viktig lärdom som vi drog efter omgång 1 var att den kollegiala feedbacken fungerat bäst när kollegorna bokat  både tid för observation och feedback vid introduktionen (träff 1). Detta såg vi till att trycka lite extra på och att liksom förra gången avsatte vi tid för att göra dessa bokningar.

Då det visat sig vara en stark framgångsfaktor att förbereda underlag och besöksindelning i förväg gjorde vi på samma sätt även denna gång.

Här hittar ni upplägg och material som användes under omgång 2:

Upplägg omgång 2

• Träff 1: Kort introduktion av utvecklingsarbetet med kollegial feedback omgång 2 ges i helgrupp.
• Under 3 veckor genomförs klassrumsobservationer och kollegial feedback ges.
• Träff 2: Vi träffas i tvärgrupper för att diskutera våra iakttagelser.
• Träff 3: Vi träffas i helgrupp igen för att analyser, hitta mönster och sammanfatta de lärdomar vi gjort i samband med detta utvecklingsarbete.

Efter att vi avslutat omgång 2 kunde vi se följande fram- och motgångsfaktorer:

Framgångsfaktorer:

• Tydlig information om syftet med utvecklingsarbetet
• Kort besök kändes hanterbart, nåt man kunde hinna med
• 30 minuter långa observationer
• Tydligt observationsprotokoll
• Att det redan i förväg var bestämt vem som skulle besöka vem
• Att det i slutet av tillfälle 1 avsattes tid att boka tid för observation och feedback.
• Att kollegan även får feedbacken skriftligt

Motgångsfaktorer:

• Svårare att få en tydlig bild av lektionen när man inte fått målen presenterade för sig nu när man kom in i slutet
• Svårt att fördela besöken mellan kollegor om man vill undvika att ingen får samma som omgång 1

Här hittar ni den presentation vi utgick ifrån vid träff 1:

Kollegial feedback omgång 2 -träff 1


Här hittar ni observationsprotokollet som användes vid klassrumsbesöken:

Observationsprotokoll omgång2


Här hittar ni feedback-mallen som användes vid den kollegiala feedbacken:

Feedback-mall

Här hittar ni den presentation vi utgick från vid träff 3:

Kollegial feedback omgång 2 -träff 3



/Annette, Sofie, Valla och Linda

Kollegial feedback omgång 1

Vid läsårsstarten 2016 enades vi på skolan om att vika våra utvecklingsträffar på skolan åt att arbeta för att utveckla strukturer i vår undervisning. Beslutet fattades då detta utvecklingsområde ringats in under den kartläggning (Kärnan) av verksamheten som genomfördes våren 2015.

Vårt utgångläge kunde nog inte blivit bättre, då Kristianstad kommun strax där på bjöd in alla kommunens förstelärare att delta under en föreläsningsdag med Anna Davidsson och Susanne Bertelsen. Ett av dagens ämnen handlade just om kollegial feedback.

Inspirerade av denna föreläsningsdag skapade vi sedan följande upplägg och underlag. Genom detta utvecklingsarbete hoppas vi öka vår medvetenhet och bidra till varandras utveckling när det gäller att skapa en struktur som leder till trygghet och arbetsro i klassrummet. Vi planerade in att vi skulle genomföra tre omgångar kollegial feedback under läsåret, två på hösten och en under våren. Den första omgången skulle fokusera på strukturer för uppstart av lektioner.

Upplägg omgång 1

• Träff 1: Introduktion av utvecklingsarbetet med kollegial feedback och strukturer i undervisningen ges i helgrupp.
• Under 2 veckor genomförs klassrumsobservationer och kollegial feedback ges.
• Träff 2: Vi träffas i tvärgrupper för att diskutera våra iakttagelser.
• Träff 3: Vi träffas i helgrupp igen för att analyser, hitta mönster och sammanfatta de lärdomar vi gjort i samband med detta utvecklingsarbete.

Klassrumsobservationerna skulle vara i ca 20 minuter. Vi valde att utgå från Anna Davidssons och Susanne Bertelsens råd när vi fördelade besöken bland våra kollegor. Vi blandade verkligen runt och lät lärare från mellanstadiet besöka förskoleklassen och engelskaläraren besöka slöjdläraren. Vi såg också till att samma två kollegor inte skulle besöka varandra. Vår förhoppning var att denna mix skulle bidra till ökad gemenskap och samsyn på hela skolan.

Efter att vi avslutat omgång 1 kunde vi se följande fram- och motgångsfaktorer:

Framgångsfaktorer:

• Tydlig information om syftet med utvecklingsarbetet
• Tydliga instruktioner om vad som förväntades
• Kort besök kändes hanterbart, nåt man kunde hinna med
• Tydligt observationsprotokoll
• Feedback-mall med användbara fraser
• Att det redan i förväg var bestämt vem som skulle besöka vem
• Att det i slutet av tillfälle 1 avsattes tid att boka tid för observation och feedback.

Motgångsfaktorer:

• 20 minuter kunde upplevas som kort tid
• Svårt att hitta tid för feedback om man inte bokade in detta direkt vid tillfälle 1
• Ibland svårt att hitta tider som funkade för båda parter, ibland behövde en annan kollega täcka
• Kort tid att genomföra besök och feedback på 2 veckor om någon blev sjuk

Här hittar ni den presentation vi utgick ifrån vid träff 1:

Kollegial feedback omgång 1-träff 1


Här hittar ni observationsprotokollet som användes vid klassrumsbesöken:

Observationsprotokoll omgång 1


Här hittar ni feedback-mallen som användes vid den kollegiala feedbacken:

Feedback-mall

Här hittar ni den presentation vi utgick från vid träff 3:

Kollegial feedback omgång 1-träff 3

/Annette, Sofie, Valla och Linda

Skapa pedagogisk film med Powtoon

Ett roligt redskap som jag gärna använder för att skapa pedagogiska filmklipp är Powtoon. Här kan man på ett enkelt sätt skapa filmer som tilltalar eleverna. Jag har endast använt mig av gratisversionen, men känner att det finns riktigt mycket användbart där. Filmerna laddas enkelt upp på Youtube och därifrån länkas de smidigt till klassbloggen.

Här har jag använt Powtoon för att skapa en film med instruktioner inför en slutuppgift i SO. Grupperna kunde titta på filmen inför arbetet, men de valde även att titta på filmen flera gånger under arbetets gång.

Här använde jag Powtoon för att skapa en film om vad en faktatext är. Filmen fick eleverna titta på för att få förförståelse inför en introduktionslektion.

Flera av mina elever föredrar en film som stödstruktur vid skrivuppgifter. Här är en sådan film om hur man kan skriva en faktatext.

/Linda

Klassblogg som pedagogiskt redskap

Flera klasser på Näsby skola har en klassblogg. Klassbloggen ger elever och föräldrar information om skolarbetet och aktuella aktiviteter. Genom klassbloggen får elever och föräldrar tillgång till informationen på ett mycket smidigt sätt, tex genom sin mobil. För föräldrar med annat modersmål än svenska kan möjligheten att med ett knapptryck få texten översatt vara en tillgång.

Jag har arbetat med klassblogg under flera år, i olika elevgrupper och i olika årskurser. Under årens lopp har jag utvecklat och förbättrat mitt sätt att använda detta redskap i samarbete med mina elever. De har fått berätta vad de gillar och vilka behov de har.

Många gånger har elever önskat möjlighet att repetera det vi arbetat med under lektionen. Kanske kunna lyssna på genomgången flera gånger på egen hand, kanske tillsammans med en studiehandledare som kan förklara genomgången på modersmålet. Detta önskemål har jag och klassens övriga lärare en möjlighet att kunna tillgodose genom att korta filmer läggs på bloggen. Dessa filmer har även varit en guldgruva för elever som missat en lektion.

Som lärare kan du även länka till lärorika spel och sidor där eleverna kan träna på olika moment som man arbetat med under skoldagen. Min erfarenhet säger att det mest effektiva sättet är att introducera dessa spel i skolan så att eleverna vet precis hur det fungerar. Sen ger det sig själv, bli inte förvånad om de avancerat flera nivåer i spelet redan dagen efter...

Flera elever har stor nytta av att få förberedelse inför lektioner. På klassbloggen är detta möjligt då läraren enkelt kan länka filmklipp eller aktuella texter så att eleverna har möjlighet att ta del av dem innan lektionen. 

Ibland får jag frågan hur jag säkerställer att alla elever har tillgång till internet hemma. Detta för vi en dialog om med elever och föräldrar. Vidare erbjuder vi de elever som önskar stanna kvar efter skolan och arbeta med bloggen möjlighet att använda skolans digitala utrustning. 

En annan fråga som dyker upp är hur vi hinner med arbetet med bloggen. En del saker tar ju inte längre tid, veckobrevet skulle vi exempelvis skrivit ändå, men andra saker tar ju lite längre tid. Filmklippen till exempel, givetvis är det önskvärt att själv spela in alla filmer, men det hinner vi inte alltid. Då får man välja den näst bästa lösningen, dvs låna ett filmklipp av en kollega på nätet.

Använder då alla elever bloggen? Nej, det gör inte alla, men i de klasser jag undervisat har majoriteten använt den. Och precis som med allt annat så är detta ett arbetssätt som måste arbetas in kontinuerligt och över tid så att eleverna ser vinsten av att gå in och läsa på bloggen. Ibland har vi valt att locka eleverna dit med t ex veckans gåta. Här får man vara lite påhittig!

Min erfarenhet säger att många av våra elever använder klassbloggen och uppskattar den. Den ger massor av möjligheter för ökat lärande!

Här hittar ni min och min kollega, Anna Perssons, blogg för vår klass 3A. Den är varken komplett eller perfekt, men visar hur ett arbete med klassblogg kan se ut. 

http://smartinfonasby.blogspot.se/

Här hittar ni en instruktionsfilm om klassbloggen:

/Linda

En tanke blir en blogg...

I alla skolor bedrivs skolutvecklande arbete. Vi är stolta över det arbete och den utveckling som vi alla tillsammans skapar på Näsby skola.

En dag väcktes en tanke om att dela med oss av vårt arbete. Tanken har blivit en blogg. 

Välkomna hit!

Hälsningar

Linda, Valla, Sofie och Annette