söndag 26 februari 2017

Besök mitt klassrum: Att läsa och skriva faktatext i åk 3

Vi håller precis på att avsluta ett roligt och lyckat arbetsområde i 3A, Att läsa och skriva faktatext. Både jag och min kollega, Anna, gläds åt den utveckling eleverna gjort under detta arbetsområde. Känslan när elevens ögon lyser när han/hon är klar texten och stolt berättar att "nu är jag klar och jag har gjort mitt bästa". Ja, den känslan gav mig en extra härlig känsla när jag gick på sportlov!

Här delar jag med mig av vårt arbete och våra tankar kring det.



Konkretiserade mål för arbetsområdet:

Du skall kunna:

  • Läsa faktatexter för barn
  • Återge det du läst genom att besvara på frågor samt använda informationen i en egen faktatext
  • Söka information från en källa
  • Skriva en faktatext utifrån givna stödord
  • Använda ämnesspecifika ord/begrepp i din faktatext



Här hittar ni vår pedagogiska planering för arbetsområdet med tillhörande lärandematris: Pedagogisk planering faktatext åk3







I uppstarten av arbetsområdet tog vi reda på elevernas förkunskaper. Vad visste de egentligen om en faktatext? Tankarna sammanställdes i en gemensam mindmap och utifrån det skapades en film liten film om vad en faktatext är. Filmen la vi sedan både på klassbloggen och i elevernas Google Classroom för att skapa repetitionsmöjligheter. Utifrån elevernas förförståelse och tankar planerade vi sedan arbetet med faktatexter med stöd av cirkelmodellen.





Vi ägnade flera lektioner att läsa olika enklare faktatexter och besvara frågor till texten. Vi arbetade först i grupp och sedan enskilt. Vi pratade om strategier för att ta sig an en faktatext och utgick från några av läsförståelsestrategierna i läsfixarna.

Spågumman: Vad säger rubriken och underrubrikerna mig? Vad förstår jag genom att titta på bilderna?
Detektiven: Stryk under viktiga/svåra ord. Ta reda på vad orden betyder om det är några du inte förstår.
Cowboyen: Hur kan jag samla in viktig information? Vad behöver jag tänka på? Hur vet jag vad som är sant?

Vi gick sedan vidare och började jämföra texter som handlade om samma sak, men med olika innehåll. T ex jämförde vi Guldlock och de tre björnarna med en faktatext om björnar.

Vi fortsatte sedan vårt arbete med faktatexter med att studera textens struktur och uppbyggnad. För att eleverna skulle träna på att sortera och organisera information i stycken arbetade vi med sönderklippta faktatexter. Eleverna arbetade med denna uppgift i par.





Vi fortsatte att läsa faktatexter gemensamt. Vi pratade om vilka ämnesord som är vanligt förekommande i faktatexter om djur. För att träna på detta fick eleverna läsa korta texter om bland annat dinosaurier och svenska djur. De fick sedan skriva och berätta om det de läst utifrån givna stödord, helst utan att titta på texten de läst. Genom detta arbetssätt tränade eleverna sig även på att berätta med egna ord.

Tillsammans med eleverna tittade vi på vilka underrubriker som är vanliga i faktatexter om djur. Vi kom fram till följande:
-Klassificering
-Utseende
-Förekomst
-Föda
-Förökning

Utifrån elevernas tankar och inspirerande av andra internetkollegors 6-fältare (t ex Malin Carlssons på Malins PPlugg) skapade vi den stödstruktur som eleverna sedan skulle få använda när de ska planera och skriva faktatext i grupp och på egen hand.

Här hittar ni den färdiga stödstrukturen: Planera faktatext

Vi skapade även denna korta film som eleverna kunde ha som stöd när de skulle skriva egna faktatexter. Även denna film delade vi med eleverna på klassbloggen och i elevernas Google Classroom.



När det var dags att skriva egna faktatexter arbetade vi först i halvklass med en lärare. Vi planerade texten, sökte information och skrev texten gemensamt. I slutet av det arbetet fick eleverna komma med förlag på hur texten kunde blivit ännu bättre. Många menade att den saknade bilder. Vi pratade om hur bilder kan förstärka texten och vad man behöver tänka på när man använder dem.

Steg två i skrivandet var att eleverna skulle skriva faktatext i par. Arbetsmodellen och stödstrukturen var eleverna nu väl bekanta med. Efter avslutat arbetsområde fick de kort respons av mig om vad som var bra med deras texter och vad som var viktigt att tänka på i den enskilda slutuppgiften. I samband med detta fick de även göra en självbedömning. Utifrån elevens egna tankar kunde vi lärare se om det var något eleven önskade hjälp med inför slutuppgiften. 

Här hittar ni formuläret vi använde vid självbedömningen: Självbedömning skriva faktatext

Under slutuppgiften hade eleverna liksom tidigare tillgång till faktaböcker för barn, internet, stödstrukturen för planering av faktatext och instruktionsfilmerna som vi delat med dem. Det var härligt att följa elevernas arbete med slutuppgiften då de flesta visade en säkerhet i att arbeta med faktatext på egen hand. En del nöjde sig med informationen som de kunde hitta i faktaböckerna i klassrummet, medan andra ville utmana sig själva och söka vidare på internet. Och det bästa av allt, alla gjorde sitt bästa! Då blir jag så glad och så stolt. Arbetet ger resultat. Vilken lycka!

Framgångsfaktorer:
  • Utgå från elevernas egna tankar i skapandet av stödstruktur
  • Filmer som ger repetitionsmöjligheter
  • Befästa arbetsmodell och stödstruktur i grupp innan eleverna ska använda detta enskilt
  • Arbeta aktivt med ord och begrepp i samarbete med studiehandledare för ökad förståelse
  • Träna på att skriva med egna ord för att undvika avskrift
  • Skriva texterna på pc/chromebook för att förenkla redigering


Motgångsfaktorer:
  • Många faktatexter är svåra att förstå för elever med annat modersmål än svenska
  • Svårt för eleverna att på egen hand hitta information som de förstår på internet



/Linda


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar