Besök mitt klassrum: Begreppskarta

I språkutvecklingsarbetet denna gången skulle vi arbeta med ordförrådet utifrån Inger Lindbergs "Ordförrådet - en framgångsfaktor ". Vi som arbetar i åk 5 valde att göra begreppskartor som verkligen var kartor.

Målet med vårt arbete var:

• använda begrepp
• utveckla kunskaper om historiska förhållanden

Vi arbetar med Stormaktstiden på historian och och eleverna fick A3 kartor på hur Sverige såg ut ca år 1620.
Eleverna fick också ett antal ord och begrepp som passade till området, varje ord hade också en bild. Orden skulle de lägga ut på kartan där de tyckte att de passade och de ord som de tyckte hörde ihop skulle de lägga bredvid varandra.
Eleverna tog sig an detta och började lägga ut sina ord på kartan, jag och en studiehandledare gick runt och lyssnade på deras förklaringar och ställde följdfrågor.
Lektionen efter lät jag eleverna lägga upp alla orden vid sidan om kartan och gav instruktionen att ta ett ord i taget och turas om att förklara sitt ord och varför det skulle ligga just där. Eleverna hade många olika förklaringar till orden och fick verkligen använda dem i sitt sammanhang.
Nu när vi har tränat några gånger ska de få filma sin karta och sina förklaringar med iPaden.

/Sofie

Vårens sista träff med Språkutvecklingsarbetet

I tisdags hade vi vår sista träff i arbetet med Språkutvecklande arbetssätt.
I arbetet har vi följt Skolverkets modell för kollegialt lärande som består av fyra moment.
I det första momentet förbereder man sig individuellt genom att läsa en text och titta på korta filmer om undervisning. Vi har valt att använda två texter till varje omgång av vårt arbete vilket alla har fått två h till förberedelse.
I moment två träffas man i kollegiet och diskuterar det man har läst och sett och kopplar till sin egen undervisning genom att planera en aktivitet som handlar om det man har läst om.
I moment tre genomför man aktiviteten i sin klass eller i en grupp man undervisar, om man inte är klasslärare.
Till sist träffas man i moment fyra för att presentera hur aktiviteten gick och diskutera hur man tycker att man har lyckats.
Vi har varit indelade i tre grupper i detta arbete vilket innebär att varje grupp har varit ca 10 personer vilket jag tycker är en bra gruppstorlek.
I tisdags när vi träffades var vi alltså på moment fyra och presenterade våra lektioner för varandra. Lektionerna vi skulle planera skulle på något sätt utgå ifrån Inger Lindbergs Ordförrådet i undervisningen som ingick i texten som vi tidigare läst.
I min grupp presenterades arbete med hälsningsfraser, familjeord och historia. Vi var alla nöjda med vårt arbete och tyckte att vi hade fått eleverna att använda sig av nya begrepp. Några använde sig av elevernas modersmål för att ta reda på hur man hälsar på varandra på olika språk och kulturer. Vi kunde även se möjligheter till utveckling av lektionen.

/Sofie

Oribi speak - en anpassning för alla skolämnen

Att göra anpassningar i undervisningen är inget vi lärare kan välja att göra, vi måste. Ibland kan det kännas som en omfattande arbetsuppgift att hitta lagom nivå av stöd och utmaning för våra elever och att hjälpa dem hitta fungerande verktyg och strategier.

MEN sen finns det anpassningar som gynnar flera elever, ibland till och med alla. En sådan anpassning är att se till att alla i klassen har möjlighet att få texter upplästa för sig. När det gäller läromedel är Inläsningstjänst en utmärkt tillgång, men ofta använder vi texter på internet och egna arbetsmaterial. Då är Oribi Speaks talsyntes lösningen för både mig och mina elever.

I Kristianstad kommun har alla elever möjlighet att använda detta verktyg. Oribi Speak är ett tillägg som hämtas i webstore och syns sedan som en grön liten symbol bredvid sökfältet.

När jag introducerar ett nytt verktyg för mina elever gör jag det gärna i helklass. På så sätt får alla se och testa verktyget. Verktyget blir då tillgängligt för alla och upplevs mer sällan som  "pinsamt" att använda.

Och vad är det då som gör Oribi Speak till en anpassning för alla skolämnen? Det är otroligt enkelt att använda talsyntesen. Eleven kan välja språk och dialekt efter önskemål samt ställa in läshastighet. För elever som är i början av sin skrivutveckling finns även funktioner för att få bokstavsljuden upplästa.

I 3A använder vi Oribi Speak dagligen. Det kan t ex vara elever som önskar få en text man hittat på internet uppläst för sig. Ett annat exempel är när elever ska ta till sig lärarkommentarerna som man fått av oss lärare på sitt arbete i Google Dokument. För flera elever blir det lättare att förstå dem när de kan lyssna. Sen använder flera elever Oribi Speak för att lyssna på texten de själva skrivit. Med hjälp av Oribi Speak blir eleverna mer självgående helt enklt.

/Linda

Besök mitt klassrum: Vi lär oss ord om hur man tar sig fram

Vi i klass 3A arbetar kontinuerligt med att fördjupa och bredda elevernas ordförråd. Som en del av skolans forskningscirkel kring språkutvecklande arbetssätt har vi i uppgift att planera och genomföra en lektion utifrån det  material vi läst kring elevernas ordförråd, Ordförrådet-en framgångsfaktor (Lindberg).

I 3A har vi genomfört tre arbetspass där vi fokuserat på ord som handlar om att ta sig fram. En anledning att vi valt att arbeta med dessa ord är att vi ofta märker att eleverna använder orden felaktigt, tex Vi gick till USA och Jag kan köra cykel. Några av orden vi valt att arbeta med är ord som eleverna stött på i skönlitterära böcker och som de då tyckt va svåra att förstå.

Orden vi valt att fokusera på är:
gå, jogga, åla, lunka, köra, cykla, springa, krypa, smyga, åka, rusa, tassa

Målet med arbetet är att eleverna ska kunna:

• Veta vad orden betyder

• Använda orden i meningar

• Förklara orden för någon annan

Efter gemensam genomgång av orden utgick elevernas enskilda arbete från klassbloggen. Här kan ni se hur det såg ut: Smartinfo Näsby

Flera av våra elever har lättare för att lära sig och minnas nya ord när vi använder bildstöd. Vi valde därför att göra en bildordlista för orden i Widgit Online. Bildordlistan var ett bra stöd för en del elever under det enskilda arbtet. Här hittar ni den: Att ta sig fram-bildordlista

För att eleverna skulle få möjlighet att lära sig orden och träna på dem använde vi oss av Quizlet. Här kunde eleverna genom olika sorters övningar träna på orden både under lektion och hemma. För de som tyckte att orden var lätta fanns det även möjlighet att träna på stavning. Här hittar ni övningarna i Quizlet: Att ta sig fram-övningsuppgifter

För att följa upp lärandet fick eleverna sedan använda orden genom att skriva in dem i meningar i ett Google formulär. Här hittar ni formuläret: Skriv meningar

Som avslutning skapade eleverna korta filmer där de gestaltar orden. Filmsnuttarna lades in i Imovie och med lite trevliga effekter så blev filmerna både snygga och tydliga. Ett enkelt och roligt sätt att visa vad man lärt sig. Nu ser vi med spänning fram emot elevernas filmvisning!
/Linda

Besök mitt klassrum: Formativ undervisning i Google Dokument

Just nu skriver eleverna i 3A faktatexter om Skåne under ledning av en duktig lärarstudent. Precis som med de flesta skrivuppgifter flyter skrivandet på för en del elever medan det för andra är lite svårare. Och visst känner väl alla lärare att man vill hinna ge sina elever så mycket och stöttning, vägledning och utmaning som möjligt, men tiden räcker inte alltid till. Jag tror mycket både på kamrat- och självbedömning, men ser också att eleverna behöver formativ bedömning av läraren under arbetets gång.

Sedan vi började använda GAFE/GSuite upplever jag att jag fått smidigare och förbättrade möjligheter för att ge denna sorts respons till mina elever. Eleverna skriver sina texter i Google Dokument och delar dem med mig. Enkelt markerar jag sedan i elevernas texter och skriver korta kommentarer för att hjälpa dem vidare i sitt arbete med texten. Kommentarerna blir lättare för eleven att förstå eftersom den hamnar på precis rätt ställe i texten. Att kommentarerna är datorskrivna underlättar också för eleven. På detta sätt slipper de försöka tyda min handstil som brukar blir ganska svårtydd när jag kommenterat ungefär hälften av elevernas texter.

Så hur blev då dagens lektion? När jag sitter och observerar klassen, som handledare för min student, ser jag tydligt hur väl förtrogna eleverna blivit med detta arbetssätt. På ett kick är de inloggade. Majoriteten har valt att hämta hörlurar. Jag ser hur de flesta omedelbart klickar fram sina texter som de fått respons på av lärarstudenten sedan föregående lektion. Några läser sina kommentarer, medan andra väljer att få dem upplästa genom tillägget Oribi Speak. Arbetet med texterna är igång. Läraren i mig stannar upp och njuter en stund. Väl inarbetade metoder fungerar och ger resultat. Härligt! Med dessa tankar håller jag helg...
/Linda

Widgit online -ett bildstöd

Vi på Näsby skola har använt Symwriter i många år som bild- och symbolstöd för våra elever. Detta fungerade när vi använde pc, men nu när samtliga elever använder chromebook behöver vi ett online-verktyg.

Genom vår specialpedagog, Mona Wimhed, fick vi möjlighet att testa Widgit Online fritt i en månad. Efter testperioden bestämde vi på skolan att köpa in ett antal licenser och bjuda in IKT-pedagogen Elisabeth Banemark för en genomgång av detta online-verktyg.

Det finns flera användningsområden av Widgit online, både för lärare och elever. Verktyget ger bland annat eleverna möjlighet att kunna läsa texter med bildstöd och att skriva egna texter där innehållet synliggörs med bilder och symboler. Flera elever upplever att det är roligt att skriva med bilder och att det sedan är lättare att komma ihåg vad man skrivit. Bilderna är även ett utmärkt stöd för eleven vid redovisning. Bilderna kan då användas som ett alternativ eller komplement till stödord. Det finns även möjlighet för eleverna att få texterna upplästa. Här hittar ni ett exempel på en elevtext med Widgit Onlines bild- och symbolstöd:

Widgit online ger även läraren möjlighet att skapa strukturstöd för elever. Det finns både möjlighet att utgå från färdiga mallar och att skapa egna strukturer. Här är ett exempel på en dagsplanering som är skapad i Widgit Online:

Det finns massor av möjligheter att arbeta med ord och begrepp. Även här hittar man som lärare mallar för olika spel och begreppsordlistor. Det finns även funktioner för att få begreppsordlistan översatt till elevernas modersmål. MEN det är Google translate som används här och jag har redan märkt att alla ord inte blir korrekt översatta.

Här är ett exempel på en del av en begreppsordlista om vikt på svenska och arabiska som är skapad i Widgit Online:

Här är ett exempel på begreppskort om hälsa som är skapad av min kollega Anna:

Detta är några exempel på hur man kan använda Widgit Online. Vi på Näsby skola har bara börjat använda verktyget, men jag är övertygad om att vi kommer att hitta ännu fler möjligheter med tiden. Jag känner att detta är ett riktigt bra verktyg både för lärare och elever. Rätt använt kan verktyget både vara ett stöd för elevernas arbete och gynna deras språkutveckling, både på grupp- och individnivå.
/Linda